Det här med livsmedelsverkets råd om mättat fett

smörJag blir så oerhört trött på Livsmedelsverket. De är så fantastiskt envisa i sin totala vanföreställning om det här med mättat fett och fortsätter publicera debattartiklar som blir SÖNDERSÅGADE kring det.

Hade inte tänkt skriva något om deras ”fettråd” först, men efter att ha landat i en lång diskussion om det direkt efteråt så känner jag mig nödgad att göra det.

Förhoppningsvis kan jag skriva det ur ett perspektiv som stänger diskussionen i alla fall för mina läsare. Nyfiken?

Det här med fett igen då

Många har frågat, men Livsmedelsverket har FORTFARANDE inte svarat på VILKA studier de bygger sina råd på.

Fett är ett av de livsnödvändiga livsmedel vi behöver för att kunna bygga upp våra kroppar. Många av de vitaminer vi kräver är endast fettlösliga och kräver att vi äter just fett. Naturligt fett i sig är absolut inget ”farligt”, men det råkar vara det allra mest energitäta vi kan äta. So far, so good eller? Är du nyfiken på mer om det kan du läsa mitt tidigare inlägg hur fett inte gör dig fet…

Märkte ni att jag skrev naturligt fett ovan? Det är här det börjar bli ganska intressant. Livsmedelsverket vill hävda att det skulle vara bättre med margarin och rapsolja än smör och kokosfett, så låt oss bena ut det lite mer. Låt oss gå på linjen sunt förnuft först.

Margarin – sämsta produkten i affären?

Zemanta Related Posts ThumbnailMargarin tillverkas i fabriker där det bokstavligen är kemister som arbetar. Den här bilden till höger har jag använt förut – och den är så talande att jag misstänker att många avfärdar den som ett skämt.

Men det är sant. För att man ska få margarin, som förövrigt smakar precis hur illa som helst, så måste en hel radda med kemiska processer ske.

Bara en sån sak som det här från Wiki för att få oljorna som används att bli fasta:

För att omvandla vegetabiliska oljor till fast konsistens behöver man tillsätta väte (hydrogen, H2) i den kemiska formeln. För detta krävs en metallkatalysator varpå nickel vanligtvis används. Hydrogenering sker i rumstemperatur och reducerar enkel- och fleromättade fettsyror. De vegetabiliska oljorna omvandlas till mättat fett med fast konsistens och bättre lagringsmöjligheter. Detta kunde förr ge upphov till så kallade transfetter, men idag anses det att den kemiska processen förfinats och margarinet blir fullständigt härdat.”

Jag minns från min egen barndom att jag älskade smör. Jag kunde däremot aldrig förstå varför det vissa gånger var helt oätligt när mamma bakade. Det är först nu jag förstått att hon använda margarin. Den dåliga smaken och kletigheten som liksom inte gick att skölja bort minns jag fortfarande.

Rapsolja

rapsRapsolja ”vet alla är det bästa alternativet och nyttigaste fetter” eller hur? Vad ingen har talat om för oss är att den vanliga rapsoljan vi köper i affären – ni vet den som är så smaklös och bra till allting – har en helt avskyvärd framställningsprocess som bokstavligen förstör allt nyttigt.

För att framställa den mals fröna och värmebehandlas. Fröna kan vara oskalade eller skalade, vanligen det första, det är enklare att raffinera bort skalens lukt, smak och färg efteråt än att skala fröna före. Pulvret pressas med värme.

Intressant här är att förr i tiden fick man elda resterna som pressats då det inte kunde ges till djuren eftersom det var för giftigt…

Numera kan man extrahera en fjärdedel av rapsoljan med lösningsmedel, vanligen hexan vid 60°. Vilket är den vanliga framställningsmetoden.

Tror ni det går att sälja nu? Nope.

Nu måste rapsoljan raffineras, mer eller mindre beroende på hur den framställts. Varmpressad och extraherad raffineras alltid och mycket, särskilt om den ska bli matolja – skräp filtreras bort, slemämnen tas bort med svavelsyra och alkalier, den bruna färgen  bleks bort med uppsugande pulver, lukten ”deodoriseras” bort med het vattenånga, vaxrester med kyla, enzymer från senap med värme o.s.v.

Jag blir absolut inte sugen på att ha rapsoljan till salladsdressingen.

Kallpressad variant då?

Japp, det finns ekologiska kallpressade alternativ som är bättre – men då smakar det VÄLDIGT mycket och det är fortfarande en olja som blir dålig genom oxidation fort och måste förvaras kylt (till skillnad mot en stabil naturlig olja som olivolja eller kokosolja som klarar sig toppen i rumstemperatur). En liten parentes i det sammanhanget är Carlshamns mejeriers uttalande om att konventionellt odlad raps är för giftig för att kunna kallpressas!

Smör

koSmör är en naturprodukt och får bara innehålla mjölkfett. Smör framställs genom att man kärnar grädde och tillsätter salt och mjölksyrakultur. Vattenhalten får vara max 16 procent och inga andra tillsatser eller fetter får förekomma. Svenskt Smör innehåller 81-84 procent fett, beroende på vilken salthalt det har.

Om man vispar grädde tillräckligt länge bildas till slut smör och en vätska som kallas kärnmjölk. Precis samma sak sker i mejeriet, men i större format. När man separerat kärnmjölken tillsätts mjölksyrabakterier som ger smöret en något syrlig smak – det är en svensk tradition som gör att vårt smör smakar så väldigt gott. Man saltar också smöret till önskad salthalt.

Jag äter numera enbart ekologiskt smör, eftersom det är ett relativt enkelt sätt att få det bästa på marknaden. Som jag ser processen: Ekologiskt uppfödd kossa ger mjölk som kärnas till smör.

Hmmm det låter onyttigt.  Moving on.

Kokosolja

kokosTillverkning av ekologisk extra virgin kokosolja? Den kallpressas under 38 grader. Pressning och tappning sker för hand utan metallverktyg inom högst tre dagar efter skörd. Från öppnande till pressning förlöper max en timme. Kokosolja har använts i asiatisk matlagning i flera tusen år. Traditionellt har den även använts för sina gynnsamma effekter på hud, hår och hälsan. Den är rik på mellanlånga fettsyror, särskilt den viktiga laurinsyran och kaprylsyran. Den innehåller dessutom vitaminer, mineraler och andra nyttiga ämnen,

Ehrm, ok. Tusentals år av folkslag som är oerhört hälsosamma och aldrig hört talas om hjärtsjukdom förrän den ”vita mannens kost” kom till dem (referens här till Weston Price och boken Nutrition and Physical Degeneration). Låter ruggigt onyttigt.

Vetenskaplighet?

Nej, det är inte någon vetenskap bakom ovan påstående. Men jag ville börja med lite sunt förnuft innan vi går in på vetenskapen! Hur kan någon som är rätt funtad få för sig att den kemiska skräpprodukten margarin, eller för den delen rapsoljan, skulle vara nyttigare än smör eller kokosolja? Konstigt är bara förnamnet. Men visst, det är klart att man får tro på vad man vill.

Låt oss då gå vidare med resonemanget för alla er som inte köper det här och vid det här laget skriker efter forskning som ”underbygger det här”… Jag har tidigare skrivit om min åsikt kring att lägga för mycket vikt vid forskning och för lite på vår egen visdom i inlägget här, vilket kan vara en bra intro till nästkommande text.

Forskningen visar inget samband alls

I det här fallet är det så att ALL forskning som gjort på området har visat att det INTE är farligt med mättat fett. Ancel Keys studie som började hela hysterin kring kolesterol är en hemsk förvanskning där han, på allvar, valde ut enbart de länder som stöttade hans tes. Tittar man på hela resultatet är det ingen korrelation alls. Det är belagt om och om igen.

ÄVEN de studier som ger sig den på att hitta sambandet – vilket givetvis är fel i sig – får läggas ner eller erkänna att det inte finns. För den som vill läsa mycket mer om det rekommenderar jag den här utläggningen av Mark Sisson eller den här artikeln av Ann Fernholm som introduktion till hennes bok ”Ett sötare blod”. Är man riktigt intresserad tar man ”The Great Cholesterol Con” också, en forskare som granskar i stort sett alla studier som skrivits om ämnet på ett kul sätt! Då blir man konspirationsteoretiker på kuppen angående statiner som är värt ett inlägg i sig.

Avslutande tankar

Många har frågat, men Livsmedelsverket har FORTFARANDE inte svarat på VILKA studier de bygger sina råd på. De säger bara ”tusentals”. Skälet? Det finns inga studier som visar att mättat fett skulle ha någon som helst koppling till åderförkalkning och hjärt-/kärlsjukdomar. INGA ALLS!

Hur kan man då skicka sådana kostråd till svenska folket? Det är den stora frågan kära läsare. Jag fattar det inte. Allt fler ifrågasätter det. Allt fler går ifrån deras kostråd och mår helt plötsligt bättre.

Att Becel till exempel numera på allvar måste ha varningstext på sina förpackningar i Danmark då det där inte anses lämpligt för gravida och barn borde göra att en varningsklocka börjar ringa på det svenska Livsmedelsverket – men icket.

Smör, Ghee och Kokosolja är idealiska för matlagning, stekning och bakning. Det är nyttiga fetter. Goda fetter och väldigt näringsrika fetter. Sedan är det också mycket energi i dem, men det har inte med saken att göra. Hellre smör än socker och vetemjöl – på alla plan. Märk väl att jag betonar de högkvalitativa ekologiska alternativen. Det går absolut att hitta dåliga olivoljor och kokosfett – men margarin är ALLTID dåligt.

Det här inlägget är mitt sätt att försöka ge ett annat perspektiv – belagt med fakta som ofta hamnar i skymundan och inte en massa skrämselpropaganda. För det anser jag är att leda genom exempel.

5 reaktion på “Det här med livsmedelsverkets råd om mättat fett

    1. Led genom exempel Inläggsförfattare

      Eller hur! Har man sedan en gång upptäckt hur oerhört stor skillnad det är i smak på ekologiskt och ”vanligt” smör så köper man bara för den sakens skull ekologiskt. (Även om min åsikt är att det borde vara självklart att bara köpa ekologiskt just för att det är ekologiskt!)

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.