Måste vi välja forskning ELLER ”visdom” som utgångspunkt?

imagesCA9E9X21

Mycket i den här boken utgår från ”gammal visdom” från ett folk som absolut inte har någon forskning att tillgå – sett ur det perspektivet är det inte bara kul, utan även väldigt intressant, läsning!

Kära läsare, jag har funderat mycket på det här ämnet. Jag läser en hel del andra bloggar som är väldigt ”forskningsdrivna”. Med det menar jag att inläggen utgår från tillgängliga studier och – oftast – de senaste forskningsresultaten. Bra exempel på sådana bloggar är tränastyrka.se och träningslära.se.

Jag har en strävan med min egen blogg att skriva underbyggda inlägg, men med en för mig viktig skillnad från andra mer tungt forskningsdrivna bloggar. Skillnaden är att jag har utgångspunkten i min samlade bild av allt jag läst, som jag tror på utifrån vad jag har sett fungera i verkligheten. Långt, långt inlägg – så läs när/om ni har tid och lust. För er som inte orkar läsa annat än det här så har ni min poäng med inlägget här:

För mig är det att leda genom exempel att – baserat på såväl forskning som visdom – experimentera för att hitta det som fungerar för MIG som unik individ!

Here we go! 

Forskning ställt mot urgammal visdom

En oerhört bra bok på temat "mötet mellan visdom och moderna påfund"!

En oerhört bra bok på temat ”mötet mellan visdom och moderna påfund”!

När en ny forskningsstudie kommer ut som säger att något som vi har gjort i 10 000 år är fel, dåligt eller liknande  är det lätt att glömma det gamla och hoppa på det nya! Men jag vill påstå att inte helt sällan – kanske snarare väldigt ofta – som vi har ”hoppat på tåget” så är det något vi missar eller inte har tänkt på. Det är kort sagt svårt att tänka på allt…

Några galna exempel genom historien är till exempel asbest – världens bästa byggmaterial, neurosedynskandalen efter det revolutionerande sömnmedlet till gravida kvinnor, att fett gör dig fet och ger dig hjärtsjukdomar eller att raffinerade halvfabrikat skulle vara bättre än det naturen producerar (läs bars, shakes, måltidsersättningar)…

Det jag vill säga är att forskningen saknar den väldigt viktiga aspekten av effekt över tid!

Inlägget kopplar också an till det faktum att jag i mina senaste inlägg har jag skrivit mycket om att det viktigaste en coach kan fråga – och som alla bör fråga sig själva för den delen:

”Hur fungerar det du gör idag?

Forskning är bra…

Förvisso lever vi längre – men vad är det för liv som levs idag i västvärlden mellan 60 och graven?

Vi ska forska – ingen ska kunna använda det här inlägget för att säga något annat! MEN det är inte helt sällan studier är väldigt svåra att dra slutsatser av som går att omsätta i något praktiskt SOM FUNGERAR! Jag har skrivit det här förut, men jag känner ett behov av att betona det vidare! (Får alltid det behovet efter att ha läst på ovan två nämnda bloggar – vilket jag gjorde häromkvällen…)

Nästan all forskning idag är sponsrad

Universiteten är sponsrade, forskare är indirekt sponsrade i och med att de arbetar på anslag och deras alster ska ofta publiceras i olika sammanhang som också har intressen. Det gör att oavsett vad studierna visar, så vrids det många gånger på orden så att det inte blir för kontroversiellt. Ja, det är lite konspiratoriskt, men jag står för det här.

Svårigheter att kontrollera resultat

Alla studier som har att göra med kost är svåra att kontrollera – det är högst osäkert att lita på att alla har följt de protokoll som legat till grund för studien. För träning är det åt andra hållet – för att kunna studera effekt måste man se till så smala utvärderingskriterier att det blir ibland helt omöjligt att omsätta i praktik.

Det är också väldigt svårt att hantera det faktum att vi är olika individer – vilket gör att vi svarar olika och FRAMFÖRALLT har olika förutsättningar för det som studierna utvärderar när det ska omsättas till den breda massan utanför labbet.

Krav för forskningsvaliditet

Igen, jag vet varför det är så – för att vi ska kunna ha någon som helst kvalitetsgranskning av forskning idag är det viktigt med smala studier och en objektiv validitet. Men jag ifrågasätter hur applicerbart det är och kanske framförallt varför vi lägger så stor vikt vid just forskningen istället för att se till vårt eget arv?

Det är som att den kunskapen inte är lika mycket värd som forskning, trots att forskningsresultaten skiftar hela tiden!

Erfarenhet och visdom…

Låt mig direkt betona att det är lika svårt att utgå från erfarenhet och visdom som från forskning! Det kan vara felaktigheter och konstigheter, MEN det jag tiltalas av är följande:

Validitet genom lång tids prövning och faktisk provtryckning

Zemanta Related Posts ThumbnailGrundstenen i det här argumentet är att vi har lyckats utvecklas som ras utan forskning. Kunskap som ärvdes ner generation till generation har drivit hur olika folkslag har levt över hela världen – vikten av kost, gemenskap och motion har alltid varit oerhört stor!!

Jag tycker också det är viktigt att betona här att ALLT jag har läst, och för den delen sett själv, stöttar tesen om att våra I-landssjukdomar är oerhört drivna av vad vi idag anser vara ”en sund kost”. Tidigare inlägg har behandlat framförallt några olika vinklar på det utifrån typer av livsmedel som finns tillgängliga idag och hur vi idag inte förbereder livsmedel lika noggrant.

Om något inte fungerar eller gör dig sjuk – fortsätt inte då…

Med utgångspunkt i erfarenhet och visdom upplever jag att det är lättare att våga göra avsteg från vad ”alla andra gör” eftersom man vågar ifrågasätta hur det man gör fungerar idag! Intressanta exempel på det är att vi bokstavligen accepterar att bli oerhört sjuka – till exempel diabetes typ 2 – för att det finns medicin som gör att det går att leva med…

Rent evolutionärt är den ekvationen väldigt knepig – det är något nytt. Istället för att se till att vi inte blir sjuka, skapar vi lösningar som gör att vi kan leva vidare på samma sätt som gjorde oss sjuka från början.

Några exempel

För min egen del innebär min egen tro att när jag blir stressad eller provocerad av någon ny forskningsstudie som till exempel säger att mängd kolhydrater inte har med viktökning att göra – då faller jag tillbaka på det som fungerar för mig. I just fallet med den studien håller jag förövrigt med om vissa slutsatser, medan jag återigen anser att den missar poängen eftersom man inte gör skillnad på varken hur kolhydraterna förbereds eller vilken typ det är! Den kunskapen har inte ”vanliga befolkningen” i Sverige idag, utan det blir bara vatten på kvarnen som gör att jag kan fortsätta trycka enorma mängder pasta, ris och spannmål. Jag har skrivit mycket om det tidigare och jag står orubblig i mina argument. Det är bara att titta på samhällsutvecklingen – sedan får forskningen säga vad den vill (lite rabiat på den punkten kära läsare!).

För att ta ett konkret exempel kring kost:

Går du upp i vikt om du slutar träna så fungerar inte din kost som den ska.

Det låter kanske för simpelt, men det är lätt att vända sig till forskning eller andra förklaringsmodeller – som att man är speciell, sjuk eller att man har provat allt… Sannolikheten är ofta väldigt liten för att man hittar svar (även om några självklart de facto är sjuka), utan man tränar helt enkelt vidare för att det är ”lösningen” på symptomet som uppstår av att man äter fel saker…

Jag springer mina intervaller i FiveFingers - ger bättre "tryck" i steget!

Jag springer mina intervaller i FiveFingers – ger bättre ”tryck” i steget!

Ett annat konkret exempel som alla tar för givet numera – trots att antalet med knä-, höft-, och fotproblem bara ökar är ”sanningen” att:

Det är bättre att springa på mjuka gelekuddar – läs löparskor – som ”skyddar” fötterna än att låta våra medfödda unika ”verktyg” gör sitt jobb med endast tunna skydd som inte är uppbyggda.

Sett från mitt perspektiv är det helt och totalt galet, men det finns garanterat forskning som stöder det – jag har faktiskt inte letat, men jag garanterar ett par studier sponsrade av skoföretagen som visar att det är bättre.

Det holistiska perspektivet genomsyrar min egen filosofi!

Hur vore det om vi började kombinera det bästa av vår teknologi, vår sjukvård och vår kunskap med gammal visdom för att se till att vi INTE blir sjuka?

Jag vill påstå att mycket av det som forskas kring idag är symptom – snarare än att använda visdom för att se vilka förändringar som har lett till orsaken… Jag kan inte acceptera argumenten från lobbyisterna på de stora livsmedelsföretagen som argumenterar om ”sunt förnuft” och Coca-Cola som en del i en varierad kost.

Vi blir ju BOKSTAVLIGEN vad vi äter på cellnivå. Får vi dåliga byggstenar, kombinerat med en stressig miljö och massor av nedbrytande träning så blir det inte bra. Jag väljer därmed aktivt att tolka vad jag har läst och sett för att skapa min egen hälsa OAVSETT om det kommer nya forskningsstudier som säger att det är helt ok att dricka läsk som en del av en varierad kost…

Avslutande tankar

För mig är det att leda genom exempel att experimentera sig fram – baserat på såväl forskning som visdom – för att hitta det som leder till optimal hälsa för MIG som unik individ!

Jag vet inte hur ni känner, men jag blir alltid stressad när jag läser bloggar som hela tiden tar upp nya studier. Det är inte själva forskningen som stressar mig utan att skribenterna liksom aldrig tar ställning och omvandlar det till praktiska råd eller ett helt ramverk att förhålla sig till.

Vad det gäller forskare så har de en tendens att leta efter specifika markörer och måste ha extremt smala utvärderingsramar för att skapa validitet. Det är bra – MEN jag vill utmana och ifrågasätta om det verkligen har gjort några underverk för folkhälsan? Förvisso lever vi längre – men vad är det för liv som levs idag i västvärlden mellan 60 och graven? Det är inte sällan det knapras 3-12 mediciner om dagen med väldigt risig livskvalitet.

Jag gillar att läsa de forskningstunga bloggarna då de ofta berör relevanta ämnen – MEN jag har en solid grundtro att utgå ifrån som jag VET fungerar för mig.

Så för att avsluta, forskning är bra – något annat vill jag inte påstå – men att blint utgå från den innebär att hela tiden ändra sina fundament med relativt hög risk kring helheten, vilket jag INTE tycker är bra. För mig är det att leda genom exempel att experimentera sig fram – baserat på såväl forskning som visdom – för att hitta det som leder till optimal hälsa för MIG som unik individ!

Tack för att ni läser – hoppas att det har väckt lite tankar och kanske inspirerat till något!

8 reaktion på “Måste vi välja forskning ELLER ”visdom” som utgångspunkt?

  1. Anne

    Först och främst är det inte många som tror att man kan påverka hur de mår eller sitt sjukdomstillstånd ”bara” genom att förändra kosten. Det är synd! Riktigt synd!

    När vi kommer till studier som gjorts på olika kost så är det ju alltid så att man inte har kunnat följa exakt vad personerna faktiskt har ätit. Det enda sättet att utföra ett sånt test är ju att hålla människorna instängda och tilldela dem den maten man vill testa. Det här måste ju dessutom göras under en period av flera år för att någon någonsin ska tro på den. Det är ju helt omöjligt att få till. Varför litar man då blint på dessa studier? Jag vet inte, jag gör det inte. Jag litar på min kropp. Jag är inte ett dugg orolig för till exempel högt kolesterol. Det första jag tänker när jag har ont någonstans eller när något inte känns som det ska är, vad har jag ätit för att må/känna så här. Sen försöker jag byta ut och förändra tills jag mår som jag ska igen. Senast var det ju det här med nattsvettningarna. Jag googlade och det enda jag hittade var, blodcancer eller klimakteriet. Inte, trodde jag, och tog bort jordnötterna. Vips så var svettningarna borta. Eller som när jag började få krampkänningar titt som tätt. Magnesiumtillskott löste det.

    Svara
    1. Led genom exempel Inläggsförfattare

      Instämmer i att det är tråkigt. Läste just en hel tidningsbilaga om diabetes och inte någonstans tar man upp att det de facto är en koppling till att något så enkelt som att kapa allt stärkelserikt kan ge oerhörda effekter.

      Hur som helst, kul att du mår bättre – även om Claude Marcus skulle avfärda det som placebo (vilket han gjorde när jag sa att min mors mångåriga magproblem försvann när hon slutade äta spannmålsprodukter…)

      🙂 Kul att du engagerar dig och delar med dig!

      Svara
  2. Emil

    Visst är det självklart viktigt att gå efter det man tror fungerar bäst för en själv, men med det kan man inte säga att det fungerar på andra. Du kan t.ex. säga att du alltid blir frisk av whiskey, men att säga att andra bör dricka whiskey för sina besvär skulle jag säga är direkt fel, då du inte har något bakom det annat än anekdotiska bevis.

    Sen reagerade jag på denna mening:
    ”men att blint utgå från den innebär att hela tiden ändra sina fundament med relativt hög risk kring helheten, vilket jag INTE tycker är bra.”

    Jag personligen tycker inte att man bör vara så fundamentalistisk i det man har fått för sig, för det kan ofta vara fel. Man kan vara öppen för andra sanningar än de man själv testat fram. Sen vet jag inte någon som blint utgår efter studier. Oftast är de kritiska mot studier och synar dem. Sen vet jag inget bättre sätt att ta fram något som fungerar på de flesta, än just studier.

    Och nej, det är inte kolhydrater som reglerar vikten, utan det är just kalorierna. Ligger du på ett kaloriunderskott så kommer du att gå ner i vikt, detta oavsett om du äter lite mer kolhydrater eller lite mer fett. Men bättre kvalitet på mat gör det lättare för dig att få det underskottet.

    Svara
    1. Lars

      Jag ser ofta det här resonemanget kring att det ska finnas någon slags teoretisk kalorigräns som inte får överskridas om man vill gå ned i vikt. Teorin om kaloribalans förutsätter att den mänskliga kroppen fungerar som en maskin. Jag köper inte den teorin, utan tror att det är lite mer komplext än så. Först och främst är inte alla kalorier skapta lika, utan har olika energiinnehåll och genererar olika hormonella reaktioner i kroppen.

      Sedan tror jag inte att det är långsiktigt hållbart att förhålla sig till teorin om kaloribalans. Vem vill egentligen gå hungrig och räkna kalorierna i allt man äter? Själv så föredrar jag att äta härligt naturlig och ej processad mat tills dess att jag är mätt, utan att känna dåligt samvete.

      Svara
    2. Led genom exempel Inläggsförfattare

      Hej Emil,
      Kul att du har hittat in till bloggen och tar dig tid att kommentera! Jag instämmer givetvis i att man inte kan generalisera – men jag gillar också tanken på att utgå just från saker som är beprövade och inte bara belagda. Sedan kan man ha olika inställning kring det.

      Inlägget är mycket sporrat av en person i min närhet som vägrar göra ändringar utan att se forskningsbelägg, men inte mår bra som det är idag. Det blir konstigt för mig som är mer öppen för nya saker. Instämmer absolut i att man måste vara villig att ändra sin ställning – precis som jag gjorde med spannmål och baljväxter när jag läste på mer och lärde mig att preparera dem.

      Vi är delvis överens på sista påståendet – det jag fortfarande tycker mig se i allt jag läst, och absolut upplevt själv, är att det händer väldigt annorlunda saker med kroppen när man framförallt drar ner rejält på snabba kolisar och ökar andel fett. Det är också oerhört mycket svårare att gå upp i vikt på grönt, fett och protein än det är när man lägger till stärkelserika livsmedel och socker – men det är ju aldrig frågan, det handlar tyvärr oftast om att gå ner i vikt.

      Hoppas att du fortsätter följa bloggen och igen, kul att du engagerar dig!

      Svara
      1. Pelle

        Anekdotiskt bevis:

        När Ildikós släkt kom hit i somras, var hennes bror helt slutkörd och avmagrad. Inte så konstigt, han försökte sköta två småföretag samtidigt som han gick en universitetsutbildning inom data. Öststatsuniversitetstempo är minst fem gånger elakare än svenskt.

        Broderns sambo Ramona var lite trött hon också, men i tämligen gott skick.

        Mamman var som ett skelett med skinn på. Superstressad och orolig för hennes läkare ville ab-so-lut sätta henne på Crestor, en av de elakare statinerna, och äta fettsnålt, nej fettfritt och allt det där vanliga jadajadatramset.

        Så, jag utsatte dem för min kost i tre veckor. LCHF men med mitt prisbelönta rågsurdegsbröd till dem, till frukost och som tilltugg vid dagens större måltid. Jo, vi åt bara frukost och en gång till på dagen, vilket gjorde svärmor till ett nervöst vrak de första dagarna, ”för hon måste ju äta hela tiden, annars blir hon så våldsamt hungrig (hon hade med sig påsar med alla möjliga och omöjliga frön och nötter överallt som hon skulle tugga på.) Och fettfritt måste det vara för hon hade såna enooorma gallproblem!

        Efter första veckan slutade de äta bröd. Självmant. Jag såg till att laga mat som mitt bröd inte passade till… Svärmor slutade stissa om att vi måste äta snart, nu och hela tiden. Hon slutade också röra ihop sin läbbiga gröt bestående av mest kli och gryn (för magen, så hon åtminstone kunde gå på dass var tredje – fjärde dag…) .
        Jag fördärvade dem helt…

        Jag gav dem först espresso med mjölk i (Ramona och svärmor ville ha socker i också), sedan vispgrädde, sedan började jag smyga i en smörklick också, som ökades i storlek efter hand. Då hade sockret försvunnit ur ekvationen för länge sedan… Vi åt ägg i alla former, ofta med rökt makrill eller böckling till, och då passade det ju extra bra med äggröra med lite timjan… och så mycket smör och grädde i som äggen klarade av att hålla ihop… Stora mängder röd, gul och vit paprika, gurka, tomat, oliver, helfeta ostar (undras om inte Gorgonzolan var den magraste…), bacon, kallrökt fläskkarré, prosciutto och tysk bondskinka med rejäl fettrand.

        Det stora målet bestod ofta av fisk. Vildfångad, stekt i oceaner av smör. Äggueredda såser med grädde och olika smaksättare som dill, persilja, räkor mm. Lax, abborre, sill, lax, hälleflundra, krabba, räkor, ja till och med ett par såna där vansinnesdyra krabb-ben fiskade av galningarna på Discovery, med hemgjord majonnäs och vita viner.

        Blev det kött så var det välmarmorerad entrecôte, närodlat sidfläsk, rökgrillade revben med hemgjord bea eller kryddsmör, köttsoppa på riktig högrev, rättikagratäng med mycket grädde och ost och min potatisfria potatissallad där huvudrollen spelas av smörstekta zucchinitärningar med min majonnäs och helfet creme fraiche i birollerna.

        Und so weiter. Inte en gång under denna smör- och gräddseglats fick svärmor något som helst gallproblem. Jo, en gång, när vi var i Staun på den sorgligt degenererade sail-ersättaren, smällde hon i sig nåt sött skit. Instant ont i magen/gallan. Åhå. Snabblektion i orsak/verkan…

        Summan av den knappa treveckorskardemumman blev att Ildikós bror gick upp sex kilo, över hela kroppen.
        Ramona gick varken upp eller ner.
        Svärmor gick upp fyra kilo över hela kroppen (och hon har gått upp fyra till sen hon kom hem pga våra råd), och fick kolesterolvärden som hennes läkare inte fattade hur det var möjligt.
        Ildikó tappade faktiskt fyra kilo (förmodligen bra för systemet att vara ifrån socionomnästets fikaträsk…
        Och jag fortsatte stillsamt neråt i min långsamma takt som nu blivit ca 1-2 kg per månad…

        Min anekdot, påstår jag, pekar på att med rätt kost (nej, inte ”varierad stärkelsebaserad”) reglerar kroppen mycket själv. Behöver man gå upp, gör man det, behöver man gå ner så gör man det. Basta.

        Svara
  3. Anne

    Hej igen!

    Nu har jag börjat med lågpulsträning. Körde andra gången igår efter lite styrketräning. Det är otroligt skönt att kunna springa utan att hela kroppen och hjärnan skriker STANNA, LÄGG DIG NER, SLUTA. Istället kom jag på mig själv att jag filosoferade över allt möjligt och plötsligt hade jag sprungit en halvtimme på löpbandet! I vanliga fall får jag pressa mig att springa 20 minuter. Jag sprang en kvart till bara för att det var så skönt och avkopplande.
    En fråga har jag dock, är det viktigt att springa länge? Det känns som om 20 minuter lågpuls inte ger så mycket om jag vill bli bättre och snabbare.
    Din blogg är grym, verkligen, allt du skriver känns som; Mäh, det där hade jag kunnat skriva!!!

    Svara
    1. Led genom exempel Inläggsförfattare

      Tack för de snälla orden. Behövdes just idag.

      Jag är lite motsträvig vad det gäller att rekommendera tid och volym för ”förbättring” – generellt går utvecklingen fortare om man lägger mer volym. MEN effekt får du oavsett! Mycket av min egen träning utgår ju som du vet från att en stor grundplåt med aerob träning och jag har upplevt styrkeökning av det också (körde 3 månader bara lågpuls utan styrka).

      Men om jag ändå ska ge någon rekommendation skulle det bli att ta något entimmes pass i lågpuls då och då utan styrka/annan träning. Se det just som stärkande avslappning. Kör gärna aerob upp/nervarvning inför styrkepassen – det menar Maffetone (och belägger med exempel) ger riktigt bra effekt!

      /Henrik

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.