Med åldern kommer krämpor… Njaee – jag tror inte på det!

paddleboard1bsmall

Mark Sisson – 60 år…

Du ”peakade” ju ändå runt 19 som man…

Hur ofta har man inte hört det?

Så ofta att det är en vedertagen sanning skulle jag vilja påstå. Men stämmer det? Jag vill hävda att det är helt fel, så jag gör en ansats för att förklara hur jag – som förvisso bara är 33 år ung – tänker kring det här med att bli äldre.

 Born to run…

imagesCA9E9X21Försökte minnas när det slog mig första gången att hela resonemanget kring ålder var helt galet. Undrar om det inte var under tiden jag läste ”Born to run” av Cristopher McDougal. Det finns en sektion i boken som beskriver ett race som heter ”Badwater Ultra”. Det är ett riktigt elakt race på 16 mil i galen terräng. Där hintas det för första gången om att det blir galet när ungtuppar – det vill säga de som är i ”peakålder” ska försöka konkurrera. Här gäller det att ha erfarenhet och uthållighet – en RUSKIGT kraftig motor!

En annan sektion i boken pratar om Tarrahumaras – ”löparfolket” i boken – mästare. Det är inte en 20-åring. Snarare uppemot 40… Så hur går det ihop med vår skeva bild kring när vi är som ”starkast” och vitalast?

Inte alls skulle jag påstå.

Min uppfattning är att två saker är direkt avgörande för hur ”väl” vi åldras

Jag är inte gammal – MEN jag är garanterat mer påläst än 99% av alla därute och jag TROR verkligen på att det går att vara i ruskigt bra form även långt efter 60 – och 70 också för den delen!

Här blir det lite generaliseringar och självklart har jag respekt för att det händer oväntade saker i livet. Vi blir sjuka, vi skadar oss, vi upplever personliga tragedier med mera. MEN utöver saker vi inte kan kontrollera så kan vi OPTIMERA för att må riktigt bra även när vi är ”äldre”.

Det är väldigt ironiskt att vi numera har en hel massa spännande inflammatoriska sjukdomstillstånd – glutenallergi, artros, diabetes typ 2 med mera – som ingen ”vet var de kommer ifrån” (vilket är fel, för man väljer att bortse från kost) och de klassas helt sonika som ”kroniska”. Du får leva med dem och de tenderar att komma när du blir äldre.

Eh, hallå?

Skulle det inte kunna bero på vad vi äter och hur vi lever? Jag tror det – och allt jag läst stöttar den tesen!

Rätt mat – naturlig, ej processad och utan halvfabrikat…

Det går inte att betona nog hur avgörande det är att äta så att kroppen får vad den behöver! Allting jag har läst trycker så hårt på just det. Jag har skrivit spaltmeter om hur viktigt det är att förstå vad maten vi äter gör med våra kroppar – om det så är stärkelse och socker eller om det är protein, fett och vitaminer. Framförallt är det intressant att leta efter mat som driver inflammation i kroppen – som just socker, vitt mjöl och halvfabrikat!

Att vi likställer ålder med att bli trötta och sjuka är helt bisarrt. Det verkar vara en konstruktion för att ingen ska ifrågasätta alla oerhört värdelösa ”livs”-medel – jag gillar inte ens ordet livsmedel, utan skulle kalla hellre kalla mycket av det som säljs i butikerna i dag skräp – som förstör våra kroppar. Det är så till den milda grad att en 50-åring i många fall idag tror att det skulle vara en omöjlighet att springa ett maraton… Vilket hån mot vår evolution.

Rätt typ av motion

Jag har tidigare skrivit mycket om uppbyggande och nerbrytande träning. Som en stor förespråkare av lågpulsträning anser jag att det krävs ett skifte från den hetsiga träningskulturen mot en lugnare och mer uppbyggande variant. Jag är fast övertygad att det blir ännu viktigare allteftersom vi blir äldre.

Våra kroppar är – i min mening – inte byggda för att utsättas för konstanta högintensiva holmgångar år ut och år in. Observera att jag inte säger att vi inte skulle kunna klara det, men vi är numera väldigt inaktiva – kontorsjobb någon – och att då tro att vi ska må bra av en superintensiv träningstimme om dagen är lite knasigt.

Risken för skador är skyhög, för att inte tala om hur lätt det är att bli sjuk och känna sig som en urvriden disktrasa konstant. Det kopplar också till att vi med den typen av träning bara förstärker vårt sockerbehov. Vilket jag är fast övertygad om driver oerhört mycket av vår tids ”I-landssjukdomar”.

Avslutande tankar

Det är lätt att skämta bort mina tankar med: Men du är ju så ung – vad vet du… Ok, det är sant. Jag är inte gammal – MEN jag är garanterat mer påläst än 99% av alla därute och jag TROR verkligen på att det går att vara i ruskigt bra form även långt efter 50 – och 60 också för den delen!

Det finns massor av bra exempel – Mark Sisson (en av mina stora förebilder – 60 år), Sato Fumiaki (äldsta IronMan Kalmar 2013 deltagare 72 år), Börje Salming,  Lew Hollander (äldsta IronMan Hawaii Finisher 2012 – 82 år gammal!!)…

Det känns också väldigt viktigt att betona att det aldrig är för sent att börja! Pappa är 64 och har just börjat med spinning – om inte annat för att orka hålla uppe farten med mina två riktigt snabba ungar!

100-åringar på Okinawa är i många fall i bättre form än 60-åringar i stora delen av västvärlden – kanske mycket tack vare att de inte ser sig som ”gamla”. En oerhört kul story i boken ”The Okinawa Program” är om en kampsportsmästare – 90+ år gammal – som utmanade en av de hårdaste 20-åringarna i Japan. Efter en ganska lång session så gjorde den yngre ett misstag, efter vilket den gamla mästaren avslutade det hela… Han log och menade att det som saknades var lite erfarenhet till den hyfsat förstörda ”ynglingen” som just blivit besegrad av 90-åring…

Så våga led genom exempel i alla åldrar – ifrågasätt varför det är accepterat att bli ”gammal och trött”, när vi skulle kunna vara i toppform även då – men med andra förutsättningar!

2 reaktion på “Med åldern kommer krämpor… Njaee – jag tror inte på det!

  1. Anne

    Bra skrivet! Jag är 46, började med low carb för snart 2 år sen. Började träna för ett år sen och känner mig redan bland de fitaste på gymmet. Inte bara de som är jämngamla. Där finns möjligtvis en som kan mäta sig med mig som är i samma ålder. Det är tragiskt att se alla stackare som kämpar och kämpar och sen åker hem och äter fel mat. Deras träning är ju för gäves då och de vet inte. Jag tycker synd om dem och hoppas att någon ska fråga mig hur jag gör. Jag tränar ju inte speciellt ofta heller. Det gör jag mest för att jag tycker det är kul och jag mår bra. Sist såg jag ådror på axlarna!! Då blir jag triggad!!

    Svara
    1. Led genom exempel Inläggsförfattare

      Härligt att höra! Jag känner mycket av det också. Ibland har jag svårt att förstå hur jag kan få de resultat jag får med den, relativt sett, lilla träningsmängd jag lägger på gymmet! Men det är verkligen kosten som gör all skillnad i världen kombinerat med lågpulsträningen som kapar de sista kroppsfettsprocenten för min del och ger just den väldigt lean looken med typ synliga ådror runt axlar och bröst – vilket jag ALDRIG haft. Även när jag tränade oerhört mycket mer och hårdare på gymmet! Så keep rocking! Ser fram emot att känna så jag med efter 45 – för vi blir verkligen bara starkare och bättre, om vi gör rätt!! Tack för en kul och peppande kommentar!

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.