När ”träning är tråkigt och jobbigt…” är det nästan omöjligt att hitta tid till det…

megaphoneJag står gärna på barrikaderna och skriker ut hur svårt det är med förändring. Jag jobbar med förändring professionellt och försöker kontinuerligt förändra mina egna vanor och synsätt. Så har jag några slutsatser som kan vara relevanta för titeln på det här inlägget ? JAPP – det tycker jag!

Det är ett ganska långt inlägg, men om du bara ska ta med dig en sak så är det: För att skapa ”tid och ork” att träna måste det kännas bra och VARA KUL! Nyfiken på mina tankar kring det? Here we go!

Hur hinner du/har du tid och ork att träna – du har ju också barn och jobb?

…jag vill betona att det är min bestämdaste åsikt att det inte är värt att offra sin hälsa för att nå sina uppsatta mål genom att träna för hårt!!

Jag får denna frågan då och då, så jag tänkte skriva ner mina tankar kring det… Jag har en personlighet som gör det hyfsat enkelt att göra tråkiga saker – i mitt fall applicerar det förvisso snarare på att tvätta och städa än att träna, men argumenten håller ändå hyfsat väl på träning. Jag ser två vägval gällande saker man anser tråkiga och jobbiga:

  1. Antingen kan man köra på ”jag måste”-upplägget (erkänner att jag gör det med städa/tvätta)

  2. Eller ta ett helt nytt grepp, försöka klura ut varför träning upplevs som tråkigt och jobbigt – och därmed hamnar långt efter allt annat – och skapa ett upplägg som gör det lättare att prioritera.

Jag måste träna annars blir jag sjuk/trött/svag/[argument of your choice]

Det här upplägget är nog det typiska nyårslöftet. Det brukar hålla en period, men sedan är det svårt att få träningen högt prioriterad. Det kräver också enorm disciplin, vilket ökar sannolikheten för att INTE få till det. Jag upplever – och ta inte för illa upp nu alla målorienterade PT:ar därute – att det här tenderar att förstärkas genom att råden ofta är att sätta upp tydliga mål med sin träning. Det innebär ofta att boka in ett lopp eller tävling för ”att ha något att träna för”. Jag tror innerligt på att sätta upp mål för att motivera sig, men när det kommer till just träning är det – i min mening – inte det bästa sättet för att nå till ett läge som är hållbart på lång sikt!

För den som ändå känner att jag är ute och cyklar nu – ge mig en chans att förklara min syn på hållbar förändring!

Skapa ett upplägg som gör att träning blir lättare att prioritera

Ok, om grundinställningen är att ”träning är jobbigt och tråkigt” – medvetet eller omedvetet – så är det här en tuff omställning. Det gör också ganska stor skillnad du är hyfsat vältränad eller helt ur form – men jag ska försöka hålla det generellt. Min filosofi grundar sig i att förändring är lätt om det känns kul och inspirerande. Kul och inspirerande faktorn måste väga tyngre än gamla vanor, jobbigt och tråkigt – vilket när det kommer träning är ganska sällsynt, det är jag den första att erkänna!

Mycket av träningen som förespråkas idag, och också erbjuds idag på gym, är extremt intensiv. Det kan skrämma bort vem som helst! Jag är då och då med på ett ”cirkelfys” pass med jobbet – det är ett TUFFT pass med hög puls konstant – och det är få som ler, skrattar och har riktigt genuint roligt. Jag har genuint superkul – för jag ser det som ett inspirerande sällsynt tillägg till min annars ganska ”lugna” träning i skogen och själv på gymmet! (Eller för den delen gör grodhopp!)

Puls efter grodhopp - inte lågpulsträning.

Puls efter grodhopp – inte lågpulsträning.

Ett sidospår jag måste lägga in här är att alla dessa högintensiva pass skapar ett enormt sug efter mat när kroppar med svaga aeroba system – låg fettförbränning- skriker efter socker! Du behöver ABSOLUT INTE äta efter 45 minuters träning för att ”återhämta dig” – det är fullständigt, och totalt, galet att vi blir itutade det! Men det säljer tyvärr ”Gainomax Recovery” så det lär fortsätta…

Så, tips för att ta små steg mot en STOR förändring gällande träningsmotivation?

  1. Träna på lågpuls utifrån din kapacitet – det blir en lättare/roligare upplevelse som ger positiva effekter på kroppen långt utöver att du blir ”mer vältränad”
  2. OM du vill träna högpuls – gör det utifrån din egen nivå – du vinner INGET på att köra långt ovanför din egen kapacitet, det sliter bara på kroppen. Take my word for it!
  3. Se till att hålla det riktigt ”jobbiga” kort och intensivt – testa ett ”spring för livet”-pass som är runt 12 minuter och kanske blir du överraskad över hur grymt snabb du känner dig! Resultaten garanterar jag.
  4. Utgå alltid från vad du tycker skulle vara roligt att göra – är det att bära ungarna fyra varv runt lekparken och tjoa som en galning – GO FOR IT och var nöjd efteråt!
  5. Lek mer – alla tillfällen att göra något med kroppen kan tas tillvara. Gå balansgång i lekparken, stå på händerna med ungarna, hjula (det kan inte jag vill jag lova), låt ungarna rida på din rygg medan du går på alla 4 (hur jobbigt som helst)!
  6. Betrakta träning som något du gör för att kunna göra något annat som är ännu roligare – vill du kunna lyfta ungarna när de väger 30 kg och känna dig stark, se då till att träna styrka för att nå dit!

Slutliga tankar kring min egen träning

Jag har ett enda eget mål – att vara så uthållig och allroundfit att jag kan ta mig runt en Iron Man vilken dag i veckan som helst bara för att det är kul – och NOPE, jag är inte där men jag har heller ingen deadline. Med det sagt är min grundinställning till träning numera är att den ska optimera min hälsa. Det ska sammanfalla med min målsättning samtidigt som det ska vara så roligt och inspirerande som möjligt. Jag ska inte bara känna mig stark utan också vara stark!

Därmed inte sagt att – inte på något sätt – att det är fel att ha målsättningar och måltider på lopp, tävlingar eller dylikt. MEN jag vill betona att det är min bestämdaste åsikt att det inte är värt att offra sin hälsa för att nå sina träningsmål genom att träna för hårt!

Led genom exempel – andra kommer följa efter!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.