Min löpning

Zemanta Related Posts ThumbnailDet här är en sida med mina samlade tankar om just löpning.

Misstänker att det finns en väldig massa sådana på nätet – men det här är sidan jag själv skulle vilja läst för så oerhört längesedan och som jag aldrig hittade. Jag fick läsa en bunt böcker själv innan jag fattade galoppen. Så här är mina tankar, erfarenheter och reflektioner på allt från skor till löpteknik och varför jag inte alls håller med att det är så ”slitigt” att springa långt.

Först och främst så är löpning så mycket mer än att ”bara springa”. Det är ett sätt att verkligen få göra något vi är skapta för. Vi är skapta i kroppar gjorda för rörelse i olika farter och riktningar. Vi kan hoppa, rulla, göra kullerbyttor, gå, jogga och springa! Så låt oss börja där. Med utgångspunkten i hur ett barn springer…

Hmm tänker ni – vad är det här nudå?

Min poäng är att ett barn springer bekymmerslöst. Utan att reflektera över att det skulle vara ”jobbigt” att springa. Förvisso orkar de inte springa så långt, men det har att göra med att ”de inte lärt sig springa så länge än” som min kloka – väldigt starka – 4-åring uttrycker sig. Hur fantastiskt, lysande är inte det? Tänk om vi kunde vara så snälla mot oss själva istället för att direkt börja muttra om att vi är ”i så dålig form”…

Jag fortsätter på den linjen – ett barns linje – vilket tar oss in på löpteknik såväl som utrustning för att springa (skor).

Löpteknik först…

Igen – titta på hur barn springer på sommaren. Mina barn springer helst barfota. Snabbt. De springer så graciöst att jag får tårar i ögonen – japp, jag är lite sån – men det är så ”effortless”! Så med det sagt skulle jag vilja dela med mig av ett klipp ur filmen ”Du är inte klok Madicken” där jag anser att en av de bästa lektionerna i löpteknik som producerats i Sverige någonsin finns. (Givetvis lite raljant mot alla duktiga instruktörer som finns – men wait and see – det är VACKERT för ”springet” är så självklart.) Det är ”Lus-Mia” som får vara vårt goda exempel! :

Vad kan vi lära oss här?

HUR MYCKET SOM HELST!
De lär inte ha instruerat vår kära modell att ”springa med bra hållning, lagom framåtlut, inte korsa armarna framför sig i pendlingen och att helst landa på mitten av foten” direkt. Det löser hon så oerhört bra själv!

Jag tycker det här perfekt illustrerar följande lektioner.

  1. Håll inte emot i löpsteget
  2. Låt hälen slå upp mot baken – det gör att musklerna använts som de är konstruerade
  3. Luta hela kroppen framåt för att skapa fart – inte benen som ska driva kraften
  4. Böj dig inte i midjan utan ha bra hållning
  5. Spring barfota eller i ”barfotaskor”

För mer input kring löpteknik och löpning rekommenderar jag varmt följande böcker:

En aha-upplevelse på temat löpteknik?

En  bild ur Chi-Running som var en brutal a-ha! upplevelse för mig var den här:

Picture1

Gräv inte gropar… Tar ett tag att lära sig men det är SÅ värt det.

Förklaringen till den gav mig svaret på varför det alltid gör så ont att springa i snömodd och på sandstränder på semestern. DÅLIG TEKNIK, snarare än för svaga muskler! Det blir liksom fel när vi tar i med foten och gräver gropar bakom oss. Sedan dess har jag jobbat stenhårt på att landa och lämna jämt.

Vilken skillnad det gör! Vilket ”flow” man får. Man känner sig som Legolas i sagan om ringen när han lätt som en fjäder går uppepå snön medan resten av sällskapet pulsar genom den! (töntig liknelse men det är verkligen den känslan!)

Skor – eller nej, helst inte förresten!

IMG_0682Det här är intressant och här är löparvärlden delad i två läger. Barfota eller uppbyggda skor med ”pronationsstöd” och ”gel cushion”. För mig är valet numera hur enkelt som helst. Det beror på att sedan jag skänkte bort – japp, jag gjorde faktiskt precis det med ett par skitdyra nya Asics – mina ”löparskor” och köpte platta skor utan dämpning och ”heel drop” så kan jag för första gången springa obehindrat.

Oavsett vilket läger du tillhör – skor eller barfotainspirerat – så är en sak HELT säker. Fötterna mår bra av att användas. Skor hämmar utvecklingen av musklerna i foten eftersom de ”stöttar” upp valv och annat vilket förr eller senare kommer leda till problem.  Förstod inte detta förrän jag läste Maffetones bok som helt iskallt lägger 30 sidor på att först berätta hur foten fungerar och sedan efterföljande 50 på skor och studier kring löpteknik. Igen, boken som förändrade mitt liv.

Säger jag därmed att alla ska byta till barfotaskor? Ja, det gör jag nog MEN inte att det ska ske över en natt! Jag sprang milen på 45 minuter när jag bytte och väntade 3 månader med att springa en mil i barfotaskor. Byter man och ger sig ut direkt kommer man att skada sig. GARANTERAT! Varför?

Överansträngning. När musklerna i fötterna får ”jobba på riktigt” igen. När musklerna i benen får jobba på ett nytt sätt. När löptekniken korrigerar sig från hälnedslag till mittfotsnedslag.

bild 1

Saucony Hattory LC är supersköna!

Läs gärna det jag har skrivit om löpning i inläggen här nedan – framförallt hur mina fötter och ben känns efter ett år med barfotaskor! Vem hade trott att jag – opererad för klumpfot och killen som ALLTID haft problem med fötterna – skulle klara att springa ett maraton utan inlägg och dämpning? Inte min före detta ortoped i alla fall…

Djupdykning i alternativ löpteknik – måste du ”ta i” för att springa fort?

Picture2

Bild ur Chi-Running

Nej. Galet nog behöver du inte det. Det räcker att du lutar dig framåt – från fotleden, INTE från höften – och sedan följer benen med så du inte trillar. Låter det konstigt? Det är en konstig upplevelse. Det är precis vad som förespråkas i ”Chi-Running”. Det räcker faktiskt att du bara ”tar emot med fötterna” och låter benen sparka ut bakom dig. Avslappnat, snabbt och skönt. Viktigt att man har en bra hållning och spänner magen så man inte faller framåt i höften. Låter det intressant rekommenderar jag verkligen boken Chi-Running av Danny Dreyer. Den ställer mycket ”självklarheter” på ända!

Löpning behöver INTE vara samma sak som blodsmak i munnen

Från början är inte kroppen van vid att vara effektiv i sitt energiutnyttjande och drar man på då… Tja. Jag tycker man får skylla sig själv om man tappar motivationen efter ett par blodsmakspass.

Det här är något jag har skrivit spaltmeter om. Jag kommer troligtvis att skriva ett par spaltmeter till framåt på just det temat. Löpning när det görs på rätt sätt och med ett lågpulstänk är en oerhört skön upplevelse. Visst – det går långsamt från början, men det är ju hela grejen. Från början är inte kroppen van vid att vara effektiv i sitt energiutnyttjande och drar man på då… Tja. Jag tycker man får skylla sig själv om man tappar motivationen efter ett par blodsmakspass. Det behöver inte vara så. Min väg ser helt annorlunda ut. Det är fortfarande precis samma fokus på ständig förbättring och att springa snabbare – men eftersom det görs i samma puls är upplevelsen densamma oavsett hur fort det går. Låter det för bra för att vara sant. Well. No pain, no gain är bullshit enligt mig. Det är snarare bara dumt eftersom risken att skada sig ökar exponentiellt när det börjar göra ont.

De inlägg jag har skrivit som bäst beskriver min filosofi kring detta hittar du här:

Träningsupplägg med lågpulsfokus

bild 4För dig som vill komma igång efter en tids uppehåll – eller om du kanske bara vill känna på något helt nytt – så finns det ett inlägg här med ett 12 veckors upplägg för att bygga en riktigt bra grund att stå på. Det är ett upplägg som är tänkt att MOTIVERA till MER träning. Vilket gör att många kommer tro det är ett skämt för det känns så ”lätt och mysigt”. Inte alls som ”träning ska vara”… Men tro mig när jag säger att det är väldigt genomtänkt och jag VET att det funkar. Jag vet att det kommer skapa en lust att träna mer. Det kommer förändra er syn på träning i och med att resultaten talar för sig själva!

Högintensiv löpträning…

Förvisso kan man genom intervaller och hård träning komma i form relativt fort, men till en kostnad av utmattning, motivationsurlakning och hög skaderisk

Jodå, jag har skrivit om anaerob träning. Intervaller. Blodsmakspass. Tabatasprints. Backträning. Intervallpyramider. Grodhopp i maxpuls. Men det är inget jag rekommenderar stora mängder av. Varför inte? Jag tycker inte det behövs OCH det är oehört tufft mentalt om man inte är i bra form.

Förvisso kan man genom intervaller och hård träning komma i form relativt fort, men till en kostnad av utmattning, motivationsurlakning och hög skaderisk. Jag ser hellre då att vi tillsammans fokuserar för att hitta ett upplägg som är långsiktigt och gör att man kan träna kontinuerligt hela livet utan skador och problem.

Här hittar du inläggen och träningspassen på det temat:

Skador – respektera dem, men låt helst bli att få dem…

Jag vet inte hur många som svarar att de inte kan springa för ”jag har såna problem med knäna så det går inte”, ”mina fötter kräver inlägg för de är så platta” eller ”jag måste ha dämpade skor för mina fötter är så slut”. Fär mig är det en fråga om att ta ett steg tillbaka och börja om. Vi måste ju ge oss själva en chans att läka genom att göra rätt. Men det är klart att du inte kommer kunna springa det där loppet 3 månader senare – kanske året efter. Men bonusen kan vara att du kommer kunna springa resten av livet

Prehab är underskattat!

Jag en stor förespråkare av det enkla receptet att helt enkelt inte bli skadad. Låter det konstigt? Tja, men varför inte hellre gå och träffa en kiropraktor eller naprapat en gång i kvartalet och köra en koll på hur kroppen är balanserad än att reaktivt agera först när skadan är ett faktum. Väldigt ofta är skador gradvis försämring av något som är fel och som kunde undvikits om det korrigerats i tid!

varningSå tre medskick på det temat:

1) Förebygg skador genom prehab!

2) Spring inte om det gör ont – ändra något genast.

3) OM du blir skadad – sök hjälp direkt. Det är det ALLTID värt!

Avslutande tankar om löpning

bild 5

Ett av de bästa löpminnena sommaren 2013. Tidig, tidig morgonlöpning och ensam vid sjön för ett svalkande dopp efteråt. Sedan göra frukost och väcka resten av familjen!

Löpning är en väldigt enkel träningsform som inte kräver speciellt mycket investering. Ett par billiga platta skor utan dämpning. Typ billigaste skon på Ica Maxi eller nåt. Sedan är det bara att köra. Problemet med löpning är att vi tror att det ”bara är att ut och springa”. Förvisso är det så, men då är risken ganska hög att man har såväl dålig teknik som att man springer för fort med för svaga muskler. Det borde vara lika självklart att få hjälp med löptekniken som med marklyft. Det är en oerhört bra investering – även om jag som ni hört är fundamentalt emot det som kallas ”löpanalys” på löpband. Det är näst intill alltid bara till för att sälja på dig skor som du inte behöver.

Bara för att du kunde springa en mil på 50 minuter när du var som mest vältränad betyder inte det att du kan/ska/bör ge dig på det efter ett par års träningsuppehåll. Då kommer du skada dig. Om inte fysiskt så mentalt – och misslyckanden är tungt.

Löpning kräver att du är snäll mot dig själv och bygger upp styrka och uthållighet successivt. Du behöver en stark grund att stå på innan du börjar ta i för kung och fosterland. Först då är löpningen ett hållbart, långsiktigt träningsalternativ och för mig är det precis vad den här bloggen handlar om. Att inte försöka försköna upplevelsen av till exempel tabatasprints som är det värsta man kan utsätta sig för i 4 minuter. Här handlar det om att bygga vanor för livslång hälsa i ditt livs bästa form varje dag.

För det är att leda genom exempel.

4 reaktion på “Min löpning

  1. Irene Åkerblom

    Fantastisk blogg tack för att du delar med dig..
    Läser o läser och får många aha så bra det ska jag prova…
    Tack igen..
    Irene

    Svara
  2. Ingrid

    Asså vilken fantastiskt blogg!

    Det är inte många som delar din filosofi kring träning så det var extremt spännande att hitta din blogg!!

    Svara
    1. Led genom exempel Inläggsförfattare

      Kul att höra. Några är det allt som delar min syn. Men kanske inte så många som du säger. Hur som helst, njut av innehållet – kommer inte så mycket nytt numera. 😉

      Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.