Varför denna hype kring chins?

chinsJag småkikar lite på några olika träningsbloggar på svenska och ett genomgående tema verkar vara att ALLA vill kunna göra så många chins som möjligt.

Ställer mig naivt frågan varför i hela friden det skulle vara något viktigt?

Om du inte kan göra en enda – då fattar jag. Då är det en styrkefråga. Du vill bli starkare. Men hur viktigt kan det möjligen vara att ”träna för att klara 20 chins”?

Lite tankar på det för den nyfikna!

Chins är en bra övning – men det finns bättre…

Chins är en fantastisk övning, något annat kommer ni ALDRIG höra mig säga. Med en ”chins-bar” hemma finns det oändligt med variationer och bra övningar för hela överkroppen att ge sig på!

Det jag inte hänger med på är just varför man vill kunna göra 25 istället för 10? Vad är det ett mått på?

En av frågorna jag får när det diskuteras träning på lunchen eller i andra sammanhang är – förutom de obligatoriska ”hur fort springer du [avstånd]?” – så är det hur många chins jag klarar. Mitt svar ”att jag inte riktigt vet, men runt 15-20 om jag tar i allt vad det går” brukar väcka lite förvåning. Precis som om det skulle vara ett av de mest kritiska måtten för ”hur bra träningen går”…

Du blir riktigt bra på det du TRÄNAR PÅ

Det vill säga – om jag vill bli BÄST på att göra chins (eller för den delen klara 40 stycken eller nåt sånt som garanterat ger dig imponerade blickar var som helst) så måste jag TRÄNA på att GÖRA CHINS!

Hur kul är det?

Där har ni förklaringen till varför jag inte fattar varför fokus är så hårt på chins – hur kul är det?

Det bygger inte direkt en helhet eller maximerar din kropp ur ett funktionellt perspektiv – även om du garanterat får mer av den eftertraktade V-formen på överkroppen.

Avslutande tankar

En av frågorna jag får när det diskuteras träning på lunchen eller i andra sammanhang är – förutom de obligatoriska ”hur fort springer du [avstånd]?” – så är det hur många chins jag klarar.

Det är lätt att skriva negativa och raljerande inlägg har jag märkt. Det här inlägget är absolut inte tänkt som kritik mot dem som vill lära sig göra chins eller för den delen bli riktigt bra på att göra många chins.

Det är tänkt som en inspiration att ifrågasätta VARFÖR det är så mycket fokus på vissa övningar. Ofta är det övningar som är lätta att jämföra sig med andra i som blir väldigt populära… Det jag tycker är viktigt är att man alltid ställer sig själv frågan: ”Tycker jag det här är kul? På riktigt?”

Är svaret inte JAPP – så kan man klura på varför man strävar och tränar på det.

Skrev i mitt förra inlägg att det är att leda genom exempel att alltid ställa sig frågan ”funkar det jag gör idag?”. Lika viktigt är det att ställa sig frågan: ”Är det jag gör idag något jag tycker är kul?”

Det är för mig verkligen att våga leda genom exempel att ifrågasätter sina egna rutiner ur flera perspektiv!!

Lyft tungt!

Personligen kör jag hellre tunga marklyft än en massa chins. Det tycker jag konstigt nog är roligare…

Vill du lära dig att göra en en eller en hel massa chins? Då rekommenderar jag det här träningsprogrammet på Styrkelabbet samt det här inlägget!

2 reaktion på “Varför denna hype kring chins?

  1. Johannes

    Har ingen direkt åsikt i chins-frågan utan vill egentligen bara säga att jag diggar din blogg och att det är gött med någon som har en sund syn på det här med träning!
    Saknas av många träningsbloggare tycker jag!

    // Johannes

    Svara
  2. Led genom exempel Inläggsförfattare

    Kul att höra. Egentligen har ju inlägget ingen åsikt – utöver att jag personligen tycker det är tråkigt – om chins heller. 🙂 Det är en bra övning.

    Hur som helst, hoppas att du fortsätter läsa bloggen.

    Svara

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.